Trikinprov
  • Trikiner hos Björn
  • Häst och trikin
  • Djur som kan ha trikiner
  • Vad är trikinos

Trikiner är ett släkte av små parasitära rundmaskar som kan infektera trikinerflera olika däggdjursarter, inklusive människan.

prev next
  • Trikiner hos Björn

    Trikiner hos Björn

    Björnar är som bekant allätare och äter vad de kommer över, inklusive döda djur. Infektion av trikiner sker när de äter döda djur som bär på parasiten, t ex räv, varg, lo eller gnagare. Sjukdomen förekommer hos flera arter av björn inklusive brunbjörn, svartbjörn, grizzlybjörn och isbjörn. Björnar som insjuknat visar vanligen inga yttre symtom, men kan uppvisa mindre förändringar i sitt beteende, till exempel minskad fysisk aktivitet.

    Trikiner hos Björn

  • Häst och trikin

    Häst och trikin

    I övriga Europa har några enstaka fall påträffats i Frankrike och Italien. Det har då handlat om hästar som importerats från Östeuropa. Det första fallet påträffades 1975. Fram till 1998 hade ytterligare 11 utbrott rapporterats varav samtliga i Italien och Frankrike. Antalet personer som smittades av det infekterade köttet de åt varierade stort mellan de olika fallen, alltifrån sju till över 500 personer. Fallen har blivit allt färre på senare år i hela Västeuropa tack vare god kontroll på slakterierna.

    Häst och trikin

  • Djur som kan ha trikiner

    Djur som kan ha trikiner

    Trikiner är vanligast förekommande hos vilda djur som bökar i jord samt rovdjur och allätare som smittas när de äter andra djur som bär på trikiner. Bland våra tamdjur är det främst grisar och hästar som löper risk att bli infekterade. Vanligast i dessa fall är att de smittas genom fodret, som ibland innehåller delar av döda gnagare som infekterats. Också avföring från djur med trikiner kan sprida smittan vidare.

    Djur som kan ha trikiner

  • Vad är trikinos

    Vad är trikinos

    Trikiner är parasiterande rundmaskar som återfinns hos köttätande djur samt hos människor i större delen av världen. Trikinos kallas det sjukdomstillstånd som uppstår vid infektion av trikiner. Den vanligaste orsaken till sjukdomen är intag av kött som inte upphettats ordentligt. Det gäller framförallt kött som kommer från tamgris och vildsvin, men trikiner förekommer också hos bland annat björnar och hästar. Sjukdomens förekomst varierar stort mellan olika länder beroende på våra olika matkulturer.

    Vad är trikinos

REDIGERA DET HÄR

Trikiner är ett släkte av små parasitära rundmaskar som kan infektera trikinerflera olika däggdjursarter, inklusive människan. Infektionen uppstår när ett djur äter kött som innehåller levande trikinlarver. Dessa är cirka 0,1 mm långa. Larverna frigörs i djurets i mage och tarmkanal där de på några få dagar utvecklas till vuxna maskar som är cirka 1,5 – 4 mm långa.

Under en period av 1-2 månader föder honorna varje dag tusentals larver. Dessa tar sig sedan via lymfan och blodet till kroppens samtliga vävnader. Det är dock endast de larver som tar sig in i muskeltrådar som kan utvecklas vidare. I muskelvävnaden skapas kapslar runt larverna som kan leva kvar i muskelvävnaden under flera decennier. Även efter värddjurets död kan trikinlarverna leva vidare under en lång tid för att sedan dö när köttet löses upp av förruttnelseprocessen.

Idag känner man till åtta arter av trikiner varav fyra stycken någon gång förekommit i Sverige. Dessa är Trichinella pseudospiralis och Trichinella spiralis, Trichinella britovi samt Trichinella nativa.
Trikiner upptäcks ibland hos svenska djurarter. Det är främst varg, björn, lodjur, räv och vildsvin som drabbas men infektionen förekommer också bland fåglar. Trikiner kan också drabba tamgris men inga rapporterade fall har förekommit i Sverige sedan 1994. Vid slakt undersöks köttet för att upptäcka eventuella trikiner.

Det finns två metoder för att oskadliggöra trikinlarver i kött. Den säkraste av dessa är upphettning. Kravet är att köttstycket värms upp till minst 68 grader Celsius för att alla trikiner ska dö.
Den andra metoden är frysning. Detta är en mycket osäker metod eftersom olika trikinarter har olika toleransnivåer för låg temperatur. Denna känslighet kommer också an på vilken värdorganism trikinlarverna lever i. Som exempel kan frysning vid en temperatur på -18 grader C i en period av fyra veckor oskadliggöra trikinlarver i kött från tamgris, men inte i vildsvinskött alla gånger, och aldrig i hästkött.

↑